tillbaka i finland

Efter ett skönt direktflyg från Gotland till Helsingfors är man hemma i Pukkila igen. Som alltid när man reser mellan Gotland och Finland så är det ännu en gång blandade känslor. Det är gud så härligt att vara hemma i Finland samtidigt som man gärna skulle vara hemma på ön. Men man kan inte få allt.

Här i Finland har jag min familj, mina gamla vänner och jag får tillbringa tid på ställen som jag vuxit upp på. Finland är mitt hemland. Nostalgisk människa som jag är så känns det lite speciellt att springa på samma löpbana som jag tog mina första löpstegen på och på lördagsmorgon gå till torget och köpa lotter och fika med samma folk som drygt 10 år sen (när jag fortfarande var liten och dom redan var gamla). Pukkila är speciell för mig; även om jag inte kan tänka mig att bo här permanent numera eftersom det är så pass litet så älskar jag det att man inte behöver leg med sig på banken eller om man glömmer plånboken när man är och handlar så kan man alltid komma dagen efter och betala.

Gotland har också blivit ett annat hem för mig. Efter 3 år där har många platser blivit fyllda av härliga minnen och man har fått en annan typ av familj av alla nära och kära där. Det är härligt att cykla ner på stan och tänka alla dom gångar man cyklat dom samma gator på väg till träningar, fester, kompisar, till jobbet mm. och hur det alltid var något fel på cykeln.. Gotland är speciell för mig; även om det inte är det stället jag vuxit upp på så är det ett ställe där jag vuxit mycket som människa.

Även om det ibland är tungt att så ofta längta hem när man redan är hemma (oavsett om man är på gotland eller i finland) så ångrar jag mig inte att jag en gång tittade på pappas bils bakljus och stannade på den ön när han körde tillbaks hem till Finland. Jag hade nog inte varit samma människa varken utan Pukkila eller Gotland, kanske lika galen, men inte samma.