Gud så trött jag är.
Vaderna är helt slut och det gungar fortfarande i huvudet.
Fiske är inget lätt yrke, speciellt inte om man blir sjösjuk som fan.
Igår körde jag och Asker ner till Trelleborg för att ha en lite annorlunda helg. Det skulle bli en helg med en mysig roadtrip, häng med fiskarna Thorgrim(askers bror) och Per och lite fiske på söndag innan vi skulle åka hem igen. Kunde det blir bättre? Man skulle slippa må illa av bakfyllan och samtidigt göra något spännande!
Och imorse gick jag upp pigg och glad som en kexchocklad och var redo att fiska mer torsk än någon annan någonsin fått upp. Klockan halv sju åkte vi från hamnen men jag hade vaknat redan vid fem och varit pirrig i magen inför dagens fiskandet. Så kul det skulle bli! Jag gillar faktiskt fiske, trots att det är äckligt och smutsigt men det är på något sätt så ärligt. Människan har alltid fiskat och det är bara du, båten, garnen och havet. Inte massa tjafs.
Vi hade sovit på båten och det hade gått bra. Vi gick upp, drog på oss fiskekläderna och åkte till havs. Det blev ingen frukost eftersom garnen som Per och Thorgrim hade satt låg bara en liten bit borta från hamnen. Så det var bara att köra, som riktiga karlar gör! Härligt, tänkte jag, fortfarande pigg och glad.
Det där med att välja bort frukosten slog tillbaka rätt så hårt. Vi hade knappt börjat fiska när jag redan kände mig illamående och efter ett tag så låg jag över relingen och spydde ut den icke existerande frukosten. Men va fan, tänkte jag, jag är ju en finne och finnarna har klarat värre saker än sjösjukan. Så jag åt lite yoghurt och tänkte att det här blir bra.
Efter att jag hade spytt för sjätte gången gav jag upp. Det gick inte längre rensa och plocka torsk och då och då springa och spy. Jag hade ingen energi kvar och mådde faktiskt bara värre och värre. Om någon då hade sagt till mig att jag inte var ens i halvvägs i min spyande så hade jag nog kastat mig till sjön.
Jag spydde totalt 14 gånger under dagen. Vilken storfiskare.
Så det är inte så konstigt att man är lite trött. Det tar ju en del energi att kämpa mot illamående på en gungande båt och vaderna får jobba rätt hårt när man försöker stå still. Speciellt när man inte ha någon energi i kroppen eftersom magen vägrar att samarbeta.
Men trots allt detta äckliga så hade jag faktiskt trevligt. Okej, kanske inte då när jag mådde som värst, men jag ångrar mig definitivt inte att jag åkte med till havet. Det var roligt att hänga med Thorgrim och Per och massa andra fiskare och ha en lite annorlunda helg, och jag lärde mig faktiskt att plocka och rensa torsk vilket jag inte kunde tidigare. Nu vet jag dessutom att nästan gång ska jag ta med mig medicin mot sjösjukan.
Igår körde jag och Asker ner till Trelleborg för att ha en lite annorlunda helg. Det skulle bli en helg med en mysig roadtrip, häng med fiskarna Thorgrim(askers bror) och Per och lite fiske på söndag innan vi skulle åka hem igen. Kunde det blir bättre? Man skulle slippa må illa av bakfyllan och samtidigt göra något spännande!
Och imorse gick jag upp pigg och glad som en kexchocklad och var redo att fiska mer torsk än någon annan någonsin fått upp. Klockan halv sju åkte vi från hamnen men jag hade vaknat redan vid fem och varit pirrig i magen inför dagens fiskandet. Så kul det skulle bli! Jag gillar faktiskt fiske, trots att det är äckligt och smutsigt men det är på något sätt så ärligt. Människan har alltid fiskat och det är bara du, båten, garnen och havet. Inte massa tjafs.
Vi hade sovit på båten och det hade gått bra. Vi gick upp, drog på oss fiskekläderna och åkte till havs. Det blev ingen frukost eftersom garnen som Per och Thorgrim hade satt låg bara en liten bit borta från hamnen. Så det var bara att köra, som riktiga karlar gör! Härligt, tänkte jag, fortfarande pigg och glad.
Det där med att välja bort frukosten slog tillbaka rätt så hårt. Vi hade knappt börjat fiska när jag redan kände mig illamående och efter ett tag så låg jag över relingen och spydde ut den icke existerande frukosten. Men va fan, tänkte jag, jag är ju en finne och finnarna har klarat värre saker än sjösjukan. Så jag åt lite yoghurt och tänkte att det här blir bra.
Efter att jag hade spytt för sjätte gången gav jag upp. Det gick inte längre rensa och plocka torsk och då och då springa och spy. Jag hade ingen energi kvar och mådde faktiskt bara värre och värre. Om någon då hade sagt till mig att jag inte var ens i halvvägs i min spyande så hade jag nog kastat mig till sjön.
Jag spydde totalt 14 gånger under dagen. Vilken storfiskare.
Så det är inte så konstigt att man är lite trött. Det tar ju en del energi att kämpa mot illamående på en gungande båt och vaderna får jobba rätt hårt när man försöker stå still. Speciellt när man inte ha någon energi i kroppen eftersom magen vägrar att samarbeta.
Men trots allt detta äckliga så hade jag faktiskt trevligt. Okej, kanske inte då när jag mådde som värst, men jag ångrar mig definitivt inte att jag åkte med till havet. Det var roligt att hänga med Thorgrim och Per och massa andra fiskare och ha en lite annorlunda helg, och jag lärde mig faktiskt att plocka och rensa torsk vilket jag inte kunde tidigare. Nu vet jag dessutom att nästan gång ska jag ta med mig medicin mot sjösjukan.
Jag "spanar efter torskar över relingen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar