oops i did it again

Här sitter jag igen och är nervös.
Snart ska jag cykla till sporthallen i Kalmar och provträna med ett nytt lag.
Igen.
Skillnaden är att denna gång är det i Kalmar och att jag kan ta mig med cykeln till träningen.
Annars är det väl samma bajs, man är nervös och pirrig i magen och vet inte riktig om man vill det här eller inte..
Det vanliga, ni vet ju hur det är för en innebandyhora som jag...

Jag vet inte varför, men jag erkänner inte gärna att jag har stått så många år i mål som jag har gjort, eller att jag har spelat i elitserien.. Eller jag vet ju exakt varför jag inte vill göra det, det är ju för att jag inte vill stå i mål. Hursomhelst, pga allt detta hade jag lite svårt att formulera mig när jag pratade med det här lagets tränare tidigare idag. Han frågte ju såklart i fall jag hade spelat innebandy tidigare då jag svarade att:

- Njaaa.. alltså, grejen är att jag har typ stått lite i mål tidigare liksom.. Men nu vill jag spela ute. Och det har jag ju inte gjort så länge.

TYP stått LITE i mål....
Det är kanske inte hela sanningen om mitt tidigare liv som inte handlade om något annat än att rädda bollar och leva, äta, sova och andas för innebandy. Och detta pågick bara i typ 8 år eller någonting sånt..

Men det är väl typ lite????

Nu får jag skynda mig, igen. Önska mig lycka till! (igen)